Jag fattar inte grejen med föräldrar?

Jag älskar mina över allt annat och dom finns alltid där när det är något, sponsrar med pengar och mat osv, men ... det är så mycket som är så jobbigt.

Föräldrar tror dom vet mer om ens liv än mig själv, när man själv lever i det och dom inte. Och dom har en speciallitet som lyder " Så länge du bor här hemma så gör du inte som du vill! " och "ja, bara för att du fyller 18 så betyder inte det ... blablabla" Hade man själv blivit en sån förälder? Nu ska jag INTE ha barn, tycker domär äkcliga, klåfingriga och man förstår sitt liv den dag man blir gravid, så NEJ tack! men .. tänk tanken, hade man själv handlat så?? Vi vet ju inte... Men jag hade då inte velat bli så! Jag hade inte orkat med mig själv.. Jag älskar dom... men damn vad jobbiga dom är.
Och favoritrepliken är " vi säger / gör det för att vi är rädd om dig" Ja men håll inte på som ni gör då??!?!?!?

Den dagen man flyttar hemmifrån är man nog fan fri asså..