Jag har fått något konstigt för mig. Eller konstigt och konstigt..
En stund som jag väljer att kalla: Min alldeles egna stund varje morgon.
Men jag tar på mig sminkar mig, tar på mig nya plaggen som är inköpta från igår, tar på mig klackarna och går ut på balkongen med gamla modetidningar som jag har läst hundra gånger om som l´officiel, franska & spanska och amerikanska vouge och Elle från alla olika länder. Jag tar med mna nyinköpta Marlbro Lights och min stora kaffekopp från Starbucks från London, sätter mig på balkongen och bara njuter av min ensamhet med något jag älskar.
jag sitter här vid bordet i vardagsrummet själv. jobbar som jag aldrig har gjort förr. gör mallar och informerar människor. skickar iväg cv till x antal företag. nu är jag pågång. det är kanske nu jag gör mitt stora genombrott på något av detta. det är kanske nu det kommer. sitter uppe sent på nätterna och jobbar. trots att jag har ett jobb, skola, lögenhetspress och vuxenångest. kan det vara så att jag begraver mig i arbete för att försöka att skingra det hela? ha något att fokusera på?
Sitter här i min jävla skola, har nog suttit här med labtopen i tre timmar. Utan anledning. jo, en anledning.. jag väntar. Sitter och lyssnar på gamla klassikers som knocking on heavens door mfl och rör kroppen i någon sorts dans för mig själv.
Solen lyser nu, den lyser stark idag. Den bländar mig dör jag går med min cigg utan solbrillor. Hur fan ska jag kunna se i detta? Och blir förbannad när jag kommer på att solbrillorna ligger i väskan jag bytte mot en annan imorse.
En anonym sida där karaktären denna sidan handlar om heter Emelie. Hon är 21 år gammal och skriver ut exakt vad hon vill, hur hon vill.
Kanske kan ni känna igen er i hennes texter, kanske inte.
Skulle nog vilja säga så bra jag känner henne att hon skiter fullständigt i vilket.
Emelie jobbar som bartender och modell.
Kan ha rätt destruktiva sidor när saker och ting hakar upp sig och när människor i hennes närhet sviker.
Read it or don't.
Welcome!
